onsdag 24 september 2008

Affirmation

Har ni hört det ordet tidigare? Troligen! För ni som läser detta och inte känner till vad det är, kan jag försöka beskriva. Affirmation är positivt tänkande och att man kan uppnå och få vissa saker som man vill genom att tänka rätt. Jag är inte helt bevandrad i själva definitionen, men ungefär så! Det är en vän till mig som fick mig att förstå att detta har ett namn; men jag har praktiskerat det lååånt innan jag ens visste vad det var!

Här kommer två historier om vad affirmation kan göra för en!

1. Jag ville ha en schäfer och inte vilken som helst. Det skulle vara en hane. Han skulle helst ha mycket päls, inte långhårig, men mycket päls - röd till färgen i pälsen i stället för gul. Han skulle vara efter Varro och ungefär dryga året - så jag kunde börja jobba med hunden direkt. Det var min dåvarande granne som fått mig att bli helt insnöad på det här med schäfrar och bruks. Alla sa till mig; glöm det - en sån hund får du ALDRIG tag på. Varro var heller inte i livet längre så några nya Varrovalpar skulle ju inte kunna komma mer. Jag såg framför mig hur "min" drömhund kom till mig, jag såg framför mig hur bra allting skulle bli - drömde mig bort... Månaderna gick och så en dag ringer min dåvarande granne.

- Jag har hittat en hund till dig, sa hon
- Jaha!!!... vad är det för nån då? undrade jag
- Jooo, sa hon... Det är en hane på ett och ett halvt år... han är så där röd i pälsen och har rätt mycket päls.. å så är han efter Varro...
- Ha ha, svarade jag, lägg av...
- Nä det är faktiskt sant, svarade hon, han är en jättefin och trevlig hund - jag har träfft honom. Han finns i Piteå så åk dit å se honom... Kvass heter han!

När jag kom dit sprang fem schäfrar emot mig, jag såg direkt vem HAN var. Vi föll för varandra omedelbart och levde lyckliga i alla hans dagar... Han blev mitt allt och jag kommer att bära honom med mig i mitt hjärta i alla mina dagar..

2. Samma vän som introducerat begreppet affirmation till mig, bor i en underbar trea i en fantastisk del här i Luleå. En sån lägenhet ville jag oxå ha och området skulle vara perfekt för vår lilla familj! Varje gång jag hälsade på henne kände jag hur RÄTT den lägenheten var. Vi var i akut behov av att flytta, eftersom vi bara bodde på 62 kvadrat. Hennes lägenhet fördelade sig på underbara 88 och lille P skulle kunna få ett stort eget rum. I tanken inredde jag lägenhetet tusen gånger om och jag såg framför mig precis hur vi skulle få det. Problemet vara bara att det är JÄTTE svårt att få tag i en sån trea där och dessutom finns det bara 8 stycken i hela området.. I kö hade jag ställt mig, men där hände ju inte så mycket och tiden gick..

En förmiddag tänkte jag plötsligt; nu ska jag ringa till hyresbolaget och kolla läget. Sagt och gjort!

- Hej, jag undrar om ni har några lediga treor i SS? frågade jag
- Jo, vi har en trea på 75 kvadrat i en nybyggd kåk.
- Njaa, jag skulle behöva en större - du har inte nån av de som är 88 kvadrat....
- Jo faktiskt, svarade personen, vi fick en uppsägning på en sån för bara en timma sen... Resten är historia - för det är ju i just den lägeheten som vi bor i...

Tankens kraft är stark.

Jag har affirmerat till mig fler saker oxå. Jag ville bara berätta hur det kan bli med hjälp av tankens kraft. Det är dock viktigt att tänka att det ska bli till det bästa och man ska egentligen då tänka att det ska bli till det bästa för alla. Skulle vara roligt å höra om nån som hälsar på här har utövat detta =) Om ni inte har det - prova, det är rätt coolt!

Lille P:s rum! Han har valt tavlor, mattor, skrivbord, gardiner och lite småplock alldelens själv!


Här sover vi, både lille P å jag. Vill såååååå måla P:s säng vit - jag gruvar mig bara för att ta tag i det..


Gardinen är från då jag var liten, mamma har sytt dom, sparat och gett dom till mig =)


Jag har börjat ta så suddiga bilder nu för tiden, hmm.. inte kul alls.. Hästen är gammal, men rätt ny för oss. Byrån, återigen mamma har sparat och gett till mig!


Min ack så ovackra tv på min ååå så vackra byrå! Tyckte det var så fint med skuggan från gardinen å fönsterlampan mot väggen

Hoppas att ni alla har en bra vecka
- varma kramar -

5 kommentarer:

Gårdsromantik sa...

Det där med affirmation tror jag stenhårt på.

Jag är ju en sån som har tusenideér och så småningom brukar de bli till verklighet.

Vilken lycka med din fina lägenhet.

Kram Maud

Kristin sa...

Hej du, jo, jag har också kört med det här positiva tänkandet. Tankens kraft ska man inte förringa. Fast det kanske blir tydligare när man ger exempel åt det negativa, går man omkring och tycker att det här klarar jag aldrig, så brukar det heller aldrig gå vägen. Och funkar det åt ett håll måste det väl funka åt andra hållet?

Jag är glad för din skull och det syns att ni trivs där ni bor.

Kram från Kristin (som är lite ledsen idag)

PS: SPeja är hur pigg som helst nu så hon är helt återhämtad, skönt!

Golden&Vitt sa...

Affirmation ska jag börja " praktisera". Vilken historia om hunden, otroligt!!!
Jag ska blint börja tro på positivt tänkande.

Vilket härligt barnrum ni har, tänk snart får jag börja köpa leksaker och massa barnpynt när mitt barnbarn föds , åh det är lycka!!

Ha en skön helg och hoppas nu att våra fina färgade höstlöv inte blåser bort i den lovade stormen...
Kram/ annika från haparanda

Inka sa...

Åh gud va´kul...affirmation. Det utövar jag jämt men visste inte att det fanns ett namn på det. Jag vet precis vad jag vill ha. Jag har en speciell lista i mitt huvud på specifika saker jag vill ha. Just nu är det två gamla fina sängbord...mera åt pottskåpshållet till. Jag vet att de kommer att stå där på min loppis eller någon annan loppis någon dag. Jag lyckas alltid få det jag vill ha om jag tänker tillräckligt djupt på det. Så jag tycker verkligen att det stämmer. Det man är ute efter kommer nästan till mig till slut och skam den som ger sig.

Grattis till 88 kvadratar´n!

Jo, på tal om barnsängen så köpte jag en nästan likadan till min son Dante...och målade den vit. Klart du ska måla den. Det blev jättefint. Du hittar den inne på min blog. Lycka till!

Trevlig helg


Vänligen Inka

Kristin sa...

Hej hej vännen!!! Tusen tack för dina rara och kloka ord på min blogg. Det känns ändå som att vi kommer vidare och det är rätt så skönt att det mesta praktiska är gjort nu (min pappa, som är enda barnet, och min farmor har varit väldigt duktiga och ordnat detta snabbt). Det är ju värst för farmor som blir ensam kvar men vi får stötta och hjälpa henne allihopa. Jag känner mig ändå rätt så bra faktiskt. S avbröt sin resa på Mallis med jobbet och kom hem i torsdags, det var skönt. Det var nästan mest jobbigt att försöka ta hand om barnen som vanligt när jag hade en miljon andra tankar i huvudet.

Jag har fortfarande inte blivit moster, vi väntar ivrigt på kusinen till barnen (första kusinen på min sida, de har två på S:s sida).

Jag måste säga att du har det jättefint hos dig, härligt sovrum... sängen skulle säkert göra sig bra vit men den var fin som den var nu också! Du har så ljust så det gör inte så mkt att den är trären. Jag tycker det är värre när man har en färgad tapet/vägg och så har träfärgade möbler, då längtar jag mer efter att få måla vitt. Lite svammel från mig...

Kram nu tillbaka till dig och det var tråkigt att höra om dödsfallen på din sida av familjen, det måste vara väldigt kämpigt för de närmaste att två stycken går bort så tätt. Man kan väl knappast ha hunnit hämta sig från den ena chocken förrän nästa inträffade. Hualialej, ja livet är sorgligt ibland men det gäller att tänka på att det också är så underbart andra stunder.

Nu säger jag kram igen och så slutar jag babbla!
/Kristin