söndag 28 december 2008

Hund...

Jag ska berätta en liten historia som inträffade igår, en historia om hur stark en känsla och tanke kan vara och vad som kan komma från den.

Jag saknar hund.

Jag saknar hund så mycket att jag ibland inte riktigt vet vad jag ska ta mig till. Jag saknar min hund, min Lando. Jag var inte med när han togs bort, kanske det är därför jag har så svårt att ta mig igenom det här.. det är tre år sedan nu.. drygt. Jag känner mig halv utan honom, utan hund..

Igår var inte min son hemma och jag passade på att ta en prommenad till stan. Att gå ut å gå kan vara en plåga ibland, att gå ut utan hund - vad är det för vits liksom?..

Men där gick jag i alla fall, ensam, och tänkte finns det någon möjlighet att kunna ändra sitt liv så jag kan skaffa en hund igen, vad ska jag göra? Då, bakom ett krön, kom en kvinna och gick med ett koppel i handen. Jag såg inte hunden för snövallen, men jag tänkte lyckost dig som har en hund.. Vi närmade oss varandra och då dök hunden upp. Det var en grå schäfer. En underbart vackert grå schäfer som såg nästan på pricken ut som min Lando..

Jag frågade om jag fick hälsa på henne, jag föll på knä och det var alldelens underbart att få krama och gosa å busa med henne. Jag frågade var hon kom ifrån eftersom hon var så lik min schäfer. Hassemans svarade hon... HASSEMANS!!! Min Landos pappa hette Hassemans Affe, dom var alltså släkt med varandra!!!

Vad är oddsen??!!! Jag bara undrar??!! För att göra en lite längre historia lite kortare så slutade det hela med att jag ska få låna henne ibland, gå ut och gå och kanske vara hundvakt någon gång!! Är det inte underbart?!!

Jag kan ju inte ha en egen hund som det ser ut nu, ensamstående och heltidsarbetande - men nu har jag hittat en hund jag kan låna ibland och inte vilken hund som helst utan en schäfer, en grå schäfer som är släkt med min Lando!...



Det här är Lando i vinterskrud

Förövrigt så var julen underbar! Jag fick bland annat pengar och två zinkhus av min mamma!! Ett jättestort och ett litet - alldelens bedårande fina. Så nu måste jag införskaffa ett i mellanstorlek =) Jag ska visa sen när jag kommit igång igen!

Varmaste kramarna från mig

11 kommentarer:

Helans Håla sa...

Hejhej.. tusen tack för din varma å fina kommentar. Måste bara få säga att min äldsta schäfertjej, Lowiz, hennes farfar heter "Hasseman`s Mysak".. ytterligare ett litet sammanträffande.
Himla roligt. Ska kolla upp om det är ytterligare lite släkt..vem vet.

Om du kikar in på mina hundars blogg,(low2biastar.blogspot.com)
så ser du alla mina troll där..det är förövrigt Lowiz "TurboStar Alouize" som är mamman till valparna vi fick i somras, Amazing-Valparna.

Tänk att de kan slumpa sig så.. så jätteroligt att du får en goo vän att tillbringa dina promenader å många myziga stunder me..hoppas ni får mycket glädje me varann, ett bra alternativ då man inte kan äga en egen hund.

Lägg gärna till mej, jag lägger till dej, om de går bra.
Ha det jättebra.. ska kika in hos dej mer.. kram Helén i Piteå.

Helans Håla sa...

Jag igen..här kommer ytterligare ett sammanträffande..
alltså.. min Lowiz farfars-far är BROR till din hunds pappa..
alltså, lowiz farfars-far hette "Hasseman´s Arro".

Det var ju himla skoj.. bye Helén.

Gårdsromantik sa...

God Morgon!

Här sovs de till 9!

Men nog var det väl en enorm tur - passar ju dig perfekt!

Så stilig lando var. Jag förstår precis vad du menar - hade världens charmigaste katteman - han var som en hund, men vi var tvungen att adoptera bort honom och hans fru.

Vad man saknar dem. Jag är så sugen på en sådan där allergihund men det vore dumt att chansa - lillpojken har blivit så bra så det får vara.

Egentligen har jag inte öppet idag . Men om du ringer innan så går det bra. Vi är i huset efter 13 - säkert 20. Annars har jag öppet mån-tors 18-20 och lördag 11-15.

Lusthuset och Slottet är ganska stora och kanske skulle passa!

Vad roligt att du är tillbaka i bloggeriet igen!

Kram Maud

Kristin sa...

Hej du! Jag förstår dig verkligen, jag skulle inte vilja vara utan hund!!! Så bra att det kunde bli så att du kan få passa/låna den här voffsingen ibland. Då blir säkert matten/hussen glad också, för ibland hinner man ju inte gå de där långisarna man skulle vilja med hunden. Och så himla glad jag skulle bli om någon hade velat ta hand om vår Speja någon helg ibland om vi skulle åka bort.

Det där med stamtavlor... jag är ju helt fanatisk med det, men så föder jag jag ju upp welsh mountainponnyer också och när man sysslar med avel så gäller det ju att ha koll på stamtavlorna. Det där med blodslinjer är otroligt intressant. Vet inte om det finns på hundar, men i hästvärlden pratar man ju om vissa framgångsrika stofamiljer (dvs stolinjer - mor, döttrar, dotterdöttrar etc). Jag har varit jättepetig med att välja avelsston coh sedan bestämma hingstar till dem. Nu är jag så nöjd, jag har ett avelssto och ett ungsto från en av Sveriges bästa stostam och så har jag ett sto köpt från Wales med gammalt kanonblod i. Hon är helt unik i sitt slag i Sverige... Det är spännande!

Kram till dig och vad kul att höra att julen varit bra. Nu önskar jag att nyåret och hela 2009 blir toppen - inte minst med många hundstunder!!!!

Viveka i Bläckhornet sa...

Hej vännen!
Och tack snälla du för din fina kommentar hos mig.
Vilken fin historia du berättade. Så lyckat att just du mötte henne där. Jag vet hur det känns att sakna en hund. Jag är jättegald för din skull att det kunde lösa sig på bästa sätt.

Ha den finaste av dagar

Kram Viveka

Hem och Harmoni Marie sa...

Underbart! Söt berättelse... och vilken känsla du måste fått!

Kram Marie

Alviken sa...

Ja, ibland är det inte att man undrar om saker och ting är menade att de ska hända...
Så roligt för dig, och kanske alldeles lagom att ha hund lite då och då, även om jag förstår att du längtar efter en egen!
Det var så roligt att träffa dig! Synd att vi inte hann prata mer, men det blir en annan gång eller hur? Tack för sången! Visst är det kul? Nästa jul sjunger jag också, jag lovar!
Ha det gott, kram Maria

Mer av allt sa...

Ibland är det så man kan fundera på slumpen, ödet och så vidare. Lando var verkligen jättefin!! Jättekul att du fått "fosterhund"!

Jag bara slöar och är konstigt nog trött i alla fall. Det är så himla skönt att vara ledig!

Ha det bra och många kramar från mig!

Gumman sa...

Anneli
Blev tårögd när jag läste ditt inlägg om Lando, känner igen allt.
Vår Sheltie "Gumman" fick vi oxså ta bort. Saknade är stor fortfarande. Namngav min blogg efter Gumman. Det var mitt sätt att gå vidare.
Ibland får jag låna(passa)en hund.
Kram.
Ann.

Vitt och nött sa...

å vilken fin hund! å va häftig historia! som du säger, va ä oddsen för de!?

hoppas du får en bra start på det nya året!

kram!

Vitbalansen - Helena sa...

Vad glad jag blir för din skull att du nu har fått en "lånehund"! Jag vet precis hur det är att vara ofrivilligt hundlös och hur avgrundsdjup saknaden efter ens tidigare hundar är. Det år som jag var hundlös efter att Penti och Winnie hade dött och innan Justus kom till mig var jag också ute och gick på det där "meningslösa" sättet som det blir utan hund, och jag passade alla mina kompisars hundar så fort de önskade. Vissa dagar fick jag nästan ha schemaläggning för att deras olika tider skulle klaffa :-). Även om det inte blir samma sak med lånehundar är det lååångt mycket bättre att ha dem än ingen hund alls. Så jag hoppas att du får låna din nya bekantskap schäfertiken snart, mycket och ofta :-).

Kram från Helena